Om indianhuvudet kunde prata

"plötsligt small det av en bomb lät det som, men det var bara fyrverkeri som de hade när frölunda laget kommer ut!!! "

Jag är 24 år. I de flesta fall är inte det särskilt gammalt. Men det är en siffra som betyder att jag levt i tillräckligt många år för att minnas den utklädda indianen som alltid åkte med ut på isen tillsammans med laget under slutet av nittiotalet. Och då menar jag inte den barnsliga Indy. Jag menar den riktiga indianen.

Vart tog han vägen?

Men det är inte honom det här inlägget ska handla om. Nej, istället har jag grävt lite grann i en annan - mycket mer omtalad - introsymbol.

Imorgon gör den nämligen sin efterlängtade comeback i Scandinavium.

Symbolen som Frölundasupporten älskar att romantisera.

Indianhuvudet.

Och visst berättar den en hel del historier.

Så här skrev till exempel en okänd supporter i sin blogg för fem år sedan:

"När Frölunda sedan kom in på isen genom det stora indianhuvudet insåg jag att det faktiskt hände på riktigt, och att jag snart skulle få se min första elitseriematch på nästan två år."

Och så här (sär)skriver en annan:

"...vi satt där Frölunda kommer ut ur indianhuvudet och plötsligt small det av en bomb lät det som, men det var bara fyrverkeri som de hade när frölunda laget kommer ut!!! ha ha men vi skrek som fan för vi blev skit rädda."

Det omtalade huvudet ger också upphov till många minnen . På svenskafans.se beskrevs Fans Day 2007 såhär:

"En efter en presenterades spelarna då dom åkte in genom Indianhuvudet. Störst jubel fick, inte helt oväntat kanske, Frölundas flygande finländare Tomi Kallio".

Men det är förstås inte bara guld och gröna skogar:

"I matchen Frölunda-Rögle i går orkar inte ens alla Frölundaspelare åka full fart ut genom indianhuvudet före matchstart. Per-Johan Axelsson, en spelare och person jag respekterar, var så jävla slö i just den sekvensen att jag retade upp mig ordentligt från matchstart." skrev en Luleåsupporter i sin blogg under säsongen 2009.

 

Imorgon skrivs alltså ny historia.